torsdag 15 december 2016

Jokkmokk - ett exempel på det tudelade landet
















Vi har hört det flera gånger nu. Klyftorna mellan stad och då speciellt storstad och landsbygd växer.  Den första på den andres bekostnad, trots att den första alstrar välstånd för den andre och är beroende av denna första (=läs energi och livsmedel bl a). Vi har dessutom allt fler gånger hört att populismen växer i Sverige och den bästa jordmånen verkar finnas just bland väljarna på landsbygden.

För den inte helt obegåvade borde det vara lätt att se ett samband. Detta är bara en av de många växande klyftorna i landet Sverige, men kanske den allvarligaste för sammanhållning, demokrati och solidaritet (ett ord som alltför sällan hörs i vår tid).

Jokkmokk är en av dessa kommuner som har och förser landet med välstånd. Här vilar lite av naturresursernas förbannelse i form av skogen, vattenkraften och malmen. Skogen liksom älvarna har exploaterats. Malmen ligger fortfarande  under mark, men Kallak är den stora fyndigheten. Stiger priserna på malmen tillräckligt är nog en exploatering högst trolig.

Jokkmokk är också hjärtat av Lappland. Det här är kommunen som personifierar samekulturen och här finns fortfarande stora vidder av orört land - Sameland.

Det är genom vattenkraften Jokkmokk mest berikar Sverige. Den som har färdats längs efter Lule älv vet kommunen har fått släppa till mycket av naturens ursprungliga skönhet för att ge landet energi.

Den hårda exploateringen kanske i någon mån skulle kunna rättfärdigas om kommunen fick en större del av de vinster vattenkraften genererar. Skulle så vara fallet var nog Jokkmokk en av Sveriges rikaste kommuner. Men nu är inte på det viset och kommunen är en fattig kommun med en åldrande befolkning.

Med detta som bakgrund blir det extra bestickande att Vattenfall vill "outsourca" sin administrativa verksamhet i Jokkmokk. Vattenkraften genererar massor av energi, men snart inga arbetstillfällen till kommunen. Vattenfall ägs av staten och i förlängningen av oss skattebetalare. Men - staten som ska se till hela landet är tyst och beter sig som vilket cyniskt företag som helst. När detta är på väg att ske vill man tro att att hela Jokkmokk ska mullra...men det vi hör är det socialdemokratiska kommunalrådet som försiktigt uttalar sig. Han låter som en diplomat i den högre skalan och verkar vara livrädd att förarga Vattenfall och staten.

Det är mycket som kan gå fel i vårt land. Kan staten inte stödja en liten kommun som berikar landet, då är det inte bara illa, det är för jävligt...

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Bra inlägg! Och jag har så fruktansvärt svårt att förstå var statsmakternas sko klämmer. Eller är det helt enkelt gammalt och unket kolonialtänkande. Det känns så.

Johan sa...

Ett svar är att en stor del av väljarbasen finns i större städer...liksom politikerna. Sedan har vi ju en landsbygdsminister som borde ha stannat i Haparanda.