Människan är gjord både för arbete och vila. I mångas liv tenderar arbetet ta över eller rent av upplevas viktigare än vilan. Båda är lika viktiga. För mycket arbete och du tappar lätt bort dig själv och din egentliga färdriktning. För mycket vila och du kan bli passiv och få allt mindre uträttat.
När jag kommer till min stuga finns det alltid något att göra. Det går säkert att se arbete hela tiden om man är lagd åt det hållet. Jag gillar balansen mellan aktiviteten och vilan.
Så här i slutet av maj då vintern har släppt taget blir då krattningen av tomten en av de obligatoriska aktiviteterna. Det är en sysselsättning som jag gillar. Jag ser snabbt resultat när skogstomten befrias från kottar, löv, kvistar och barr. Klyvning av ved och fasadmålning ger samma sköna känsla.
Men som sagt, vilan är lika viktig. Sköna pauser i solen med kaffekoppen i sällskap med lom och kontrast är ljuv musik.
Rörelsen kan också vara vandring. Som idag idag när jag har gjort min första riktiga tur över berg, skog och myr.
Rörelsen kan också vara den inre rörelsen då jag kanske låter tankarna sväva fritt, läser, eller som nu, skriver en liten bloggtext.
Stuglivet försöker jag göra till en balans mellan den yttre och inre rörelsen, mellan arbete och vila. Det är stillhet och det är läkande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar